Första maj

Jag ber om ursäkt för den dåliga uppdateringen men nu kommer äntligen ett nytt inlägg. Så vad har hänt den senaste tiden? Förra helgen var jag och Mattias uppe hos min familj i Enhörna, vi åkte upp på onsdagen och kom hem på söndagen. Under dessa dagar var det fullt upp. På torsdagen var vi till Stockholm, där gick vi runt i affärer och hade det mysigt. På lördagen hade vi fest för min lillebror Jocke som fyllde 20 år. Det var god mat och trevligt sällskap, festen blev väldigt lyckad. Jag och mamma hade gjort ett bildspel som handlade om Jocke från att han föddes till nu. På söndagen hälsade jag på en kompis som har fått en liten bebis, en pojke. Han var så söt och det fick mig att känna mig ännu mer sugen på att skaffa barn. Tyvärr går inte det nu, känns inte som att det är rätt tid just nu men så småningom.

När det gäller skolan är så vi ute på praktik just nu och det är kul, förskolan som jag är på är väldigt bra. I går var det Valborgsmässoafton och det var underbart väder, 25 grader på dagen. På kvällen hade jag och Mattias picknick uppe på fästningen och det var så mysigt. Det var folk överallt och när de tände majbrasan såg vi den perfekt.

Idag ska vi åka till Gekås och där ska vi möta en kompis till Mattias och hans flickvän. De ska vara här i Varberg över helgen och det ser jag fram emot.

När det gäller mig själv och hur jag mår så går det upp och ner. I måndags var jag på ätstörningsenheten och jag hade inte varit där på tre veckor så det kändes väldigt bra att få komma dit. Jag kämpar på men ibland har jag lust att bara ge upp. Det är en jobbig process jag går igenom och för många kanske det inte verkar så svårt, jag tror att många har den uppfattningen att "det är väl bara att äta" men så är det verkligen inte. Jag slits hela tiden mellan att vilja klara det här, bli frisk och att bara ge upp och gå tillbaka till hur det var förut. För mig är det jobbigt att se siffrorna på vågen förändras samtdigt som jag tycker att min kropp också gör det. Jag har ju fortfarande en bild av hur jag vill se ut och den kommer jag inte att kunna nå om jag ska bli frisk. Det känns konstigt att skriva att "jag ska bli frisk" men det är ju det som det handlar om. Det här är ju en sjukdom vilket inte är lätt att inse eller erkänna. Jag är glad för att jag har min pojkvän, familj och mina vänner som stöttar mig.

Nu ska jag fixa lite här hemma och sen ska vi åka. Ha en bra dag!

Dagens look

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0